Tiden blev skyndsam.
En present väntade på Per i Helsingborg.
Vi åker in till staden. Han vet ej vad som skall ske.
Vi stiger in på Dunkers kulturhus.
Där skall en konsert spelas under kvällen.
Det är min present till Per på dennes födelsedag som inträffar nästa vecka
Tre män kliver upp på scenen. Svarta hattar, vita linne skjortor och svarta byxor.
En stå bas, en altfiol och ett dragspel.
Sorgset glada och suggestiva toner fyller lokalen. Tänk att tre instrument kan framkalla så mycket känslor som dessa tre gör.
Det slängs in en nypa humor och tre nävar glädje i rytmerna.
Mannen som spelar altfiolen sjunger ut rytmer utan ord. Fantastiska ljud tillsammans med instrumenten.
Betagen och fascinerade sitter vi där
Musiken och männen får mej att tänka på flodfolk. En stor pråm som ankrat upp, lägereldar, skymning, mycket folk, ett uråldrigt sätt att mötas på.
Någon annan i närheten av mig sänder ut dofter av lök, sill och alkohol.
Dessa dofter söker mig och får mej att andas mycket ytligt. Så sitter jag omedvetet under konserten. Då och då känner jag hur det börjar sticka i skinnet och jag hör en liten röst i mitt inre som säger. Andas Maria andas djupa andetag.
Några djupa andetag sedan återgår jag till dom ytliga igen.
¨Dessa mina ytliga andetag fungerar utmärkt bra till musiken. Jag forslad med på strömmen av toner i ett behagfullt avslappnat tillstånd.
Efter konserten känner jag hur munhålan har fyllts av smaken av lök, sill och alkohol.
Jag fyller lungorna med djupa andetag när vi kommer ut. Men dofterna som nu blivit smaker är starka och sitter envist kvar.
I bilen hittar jag min lilla ask med svarta lakrits katter.
Dessa katter springer glatt och välkommet in i min mun.
Aaahhhhh dessa befriande katter svarta som natten, lika mörka som den vi kör hem i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar