tisdag 14 augusti 2012



Smultronlikör
Smultronpunch
PunchDoftandeSmultronRakuLikör.
I te skåpet vid murstocken står två flaskor renat. Dessa flaskor står där i väntan på att omvandlas till tinkturer.
Det här hoppas jag bli en alldeles särskild tinktur.
En tinktur som används när saknaden av sol blir förstor.
I bokhyllan som står vid samma murstock i  köket plockar jag fram en bok.
En bok med vägledning på underbara likkörer.
Jag bläddrar runt i den och mins. Så många av dessa jag gjort. För många år sedan när jag inhandlat denna bok så bodde vi i ett litet hus vi hyrde. I den trädgården och även i andras trädgårdar plockade jag diverse ingredienser. I fönstren i det lilla köket stod burkar och sög åt sig solljuset och glimmade i underbara färger. Var morgon pratade jag med mina burkar undersökte och tillsatte bär och socker. Smakade och funderade.
När denna ritual var avslutad doftade köket förföriskt och jag var lätt snurrig i huvudet.
En del likörer finns fortfarande i mina gömmor.
Ja det var inga små mängder som tillverkades den sommaren.
Några underbart härliga, andra fick mogna och vissa blev aldrig vad jag trodde dom skulle bli.
Jag återgår till nuet och funderar, tittar i registret och hittar vad jag söker.
Smultron likör.
Här rekommenderas även att göra en Smultron Punch
Ordet triggar mina sinnen och jag kan nästan förnimma smaken i min mun.
Hur blir denna smak om jag nu tillsätter lite rökighet.
Kan fungera...... faktiskt tror jag det kan funger.
Jag ger mig ut på jakt efter smultron i min trädgård. 5 dl smultron. Det behövs nog mer men det är en bra början
En flaska med bred hals tages fram. Den skulle egentligen varit till rabarbersaften som står och väntar ut sig själv några dagar till. Jag tager en annan flaska till saften bestämmer jag mig för.
Jag blandar renat och arrak.
Pluppar i mina smultron, dom hoppar glatt i flaskan med små plumsanden.
Arraks doften, spritånger och lite smultron doft fyller luften runt mej.
Glädjeskutt i mitt inre.
Jag skakar flaskan och tittar in i den gyllen vätskan. Ser något i botten på flaskan,  ser det inte ut som en liten skalbagge.
Ååååå nej det är en liten skalbagge.
Ser hur den kämpar där i spriten. Åååå stackars stackars.
Jag skyndar mellan skåpet och diskbänken. Tar fram en en skål och skyndar mej att hälla ut smultron och sprit. Det skvätter utanför, men så får det vara, här är det frågan om liv och död.
Smultronen flyter i skålen och gör det omöjligt att se vad den lille gynnaren är.
Jag skyndar mej att få bort smultronen, och där är den, jag fiskar upp den, sköljer av den spriten på dess kropp med några droppar vatten.
Är den död.......
Ser att den rör sej lite..
Herre gud vad den måste vara full.
Den sitter där på disktrasan


Jag lägger disktrasan med skalbaggen på utanför köks dörren. Det fläktar lite i luften, kanske piggar den på sig.
Jag går in och hämtar ett litet stycke tunn nylon, knyter ihop det i ena änden.
På min väg ut går jag förbi skalbaggen och ser att den har rört sig.
Så skönt. Då han jag kanske att rädda den ändå.
Jag går bort till tunnorna med det brända såg spånet som blivit efter rakubräningen.
Där fyller jag mitt lilla knyte och gör en ny knut för att inget skall ramla ut.
Håller det lilla paketet i mina händer och luktar på det.
Mmmmm jo vist luktar det raku.
Vandrar tillbaka till köket och ser att skalbaggen har flugit sin väg. Jag undrar allt lite om han vinglade på sin färd.
Jag skulle velat se det, men är nöjd över att det blev en färd för den i alla fall.
I köket fyller jag en burk med socker och stoppar ned mitt brända knyte där i.


Nu får jag snällt vänta och se om det blir som jag tänkt mej. Smultonen skall få sällskap med mer smultron för att sedan ligga och vila i spriten i 3 månader.
Sockret skall jag tillsätta när jag fått den rökighet jag vill ha på den.
Men kanske kanske skall jag ta en liten mängd smultron sprit och testa först.
Det är ju synd om det blir en massa äcklig likör
Jag står där i mina begrundningar när jag hör hur det skramlar i badrummet.
Sneglar och ser tvättmaskinen på upptäcksfärd igen.
Denna tvättmaskin har börjat göra små och större upptäcksfärder i vårt badrum.
Ibland är den rent rabiat i sin färd.
Dom dagarna får jag plocka fram dammsugaren för att återställa verkligheten där inne.
Idag när jag puttar tillbaka den till dess plats, passar jag på att fråga om det är så att den kanske vill flytta hemifrån.
Jag fick inget svar,kanske den begrundar denna min fråga.
Jag skall ställa den igen vid tillfälle
För är det så att den vill flytta hemifrån och se lite mer av världen, ja då skall jag inte hindra den.







söndag 5 augusti 2012

Jag söker med mina händer över bordet bakom datan. Letar efter mina glasögon. Inga där. Hör en liten suck undfalla mej när jag reser mig upp för att hämta dom.
Så där ja. Nu är dom åter på min näsa för att vila där en stund.
Jag har gått min runda i trädgården. Samlat ihop vad den hade att bjuda på denna söndag. Jag glömmer alltid att ha något att samla i, så det blir att jag viker upp en bit av arbetströjan, och fyller den sakta med bondbönor, ärtskidor och squasch. Min hand går på upptäcksfärd bland smultron plantor, hallon snår och blåbärsbuskar.
Min mage blir mätt. Det börjar falla ett lätt regn. Jag känner luften ändra grader och bli svalare.
På min färd bland smultron känner jag doften av bränt sågspån från raku ugnen.
Det doftar gott och hemtrevligt i min näsa.
Jag står där och funderar på min ugn och min keramik allt medan munnen fylls av smultron smak och regn dropparna faller.
Smultron och Raku bränt. En mycket lyckad kombination.
Tänk om jag kunde göra en likör med den smaken. Fniss jag tror jag kanske blivit ensam om att få drick upp den. Ack så trevligt.Att få sitta framför brasan en vinter kväll och smutta på min rakubrända smultronlikör.
Men åååå så trevligt det känns.
Jag får nog fundera på detta lite känner jag. Fundera ut hur detta skall gå till.
För några dagar och nätter sedan hade vi en Rakubränning.
En alldeles underbar sådan


Alldeles vindstilla, ljummen luft, lyktor som lyste upp behjälpligt, veden som sprakade och brann, doften av bränt sågspån och fullmånen som strödde silver över oss.


Fotografi Katti Wennerström
Dessa våra Raku nätter ger en mersmak på livet. Känslan av delaktighet i livet växer och lägger sej som ett mjukt leende i själen

Fotografi taget av Katti Wennerström

Vi förflyttade oss från glasering till torkning av alster till ugnen med sin hetta till sågspånet och sedan sist till vattnet. Jag hör små ljud av förundran när sotet tvättas av i ljuset från min fars gamla arbetslampa.
Krackeleringar träder fram 
Fotografi taget av Katti Wennerström.
Fotografi Katti Wennerström
Lödder och sot sköljs av
och vi fascineras som alltid över dessa vackra saker som kommer fram ur sot och aska. Tänk vad eldens hetta kan skapa tillsammans med ämnen från moder jord

Tiden går och allt har ett slut. Så även denna gång. Rökdränkta kramar delas mellan oss och jag ser billyktorna försvinna i mörkret. Inne från huset hörs snarkningar. Där ute är det stilla stilla och luften skön. Jag tänker säng och känner hur hela mitt inre protesterar. Jag vill njuta lite till av denna natten. Jag plockar undan röjer upp och häller upp en kopp te till mej. Sätter mej till ro vid det lilla bordet vid min verkstad.
Faller in i stillheten och tystnaden. Det är bara ett svagt surrande läte som hörs från vindmöllan en bit bort. Ett behagfullt ljud


Månen är mjuk för en gång skull. Jag sörplar på mitt heta te och faller till ro.
Inga tankar stör mej, känslan av att bara få vara i stunden är behagfull.
Tillslut får jag ändå resa mig. Mitt te är slut sedan länge och min kropp börjar känna av nattens timmar.


Lampans ljus vid husknuten faller på krassen som blommar, en bild som ger mej en känsla av förestående höst.
Där inne stänger jag dörren och tassa mej försiktigt genom rummen.
I vardagsrummet lyser det ett svalt ljus genom fönstret och bildar skuggor på bordet nedanför.


Tänk hur allt förändras i ljuset från en måne. Hur fantasin kan fara iväg med en till oanade ställen.
Men så ej denna natt.
Denna natt är fri från oanade ställen.
 Denna natt tillfaller Landet Menlösa







onsdag 1 augusti 2012

Dagarna kom och dagarna gick.
Våra födelsedagar, dom knackade på, stannade några timmar för att sedan vandra vidare till nästa..
Två dagar innan jag fyllde 26 låg jag på BB på Östra i Göteborg.
Tidigt på morgonen den 28 kom Joanna till världen. En något krånglig förlossning, som avlöpte väl.
Liten späd med stämband som vibrerade av indignation låg hon där.
Döpt efter ett namn som flimrade förbi från en amerikansk film rolls lista.
Jag mins känslan när jag såg namnet, det smällde till i solarplexus och blev varmt.
Detta är namnet hon skall bära tänkte jag
Jag min ej filmen.
Joannas födelsedag firade vi några dagar tidigare i år.
Till Margretetorps Gästgiveri for vi för att inmundiga en hotell frukost där.
Joanna kom kungligt på bönpallen bakom Robbin
Vi sneglar förväntansfullt på varandra jag och Alex. Vi var så nyfikna på hur Joanna skall reagera på sin present


Men vist ser hon nöjd ut. Oooooiiiiii hörs det i pappret när hon sliter upp det och kikar samtidigt


Ett falmskärmshopp. Inslaget i brunt papper med glada snören.
Ett falmskärmshopp med fotografering I nästa paket ligger två biljetter till utomhus teatern Stormen, som spelas i skymningen i Kullabergs klippiga teräng.
I vår familj har vi gjort så att även mitt andra barn som ej fyller år samma dag får ett paket.
Må så vara att dom är stora bägge två, men traditioner är till för att stanna.
I hennes paket är det inget falmskärmshopp


Mamma jag hjälper dej, säger Wille och prasslar vilt i papperet.
Där uti paketet ligger ett par rejäla vandrings skor för kommande höstpromenader.
Hotellfrukostar ger en sådan lyxig känsla.
Att få sitta och mumsa, springa och hämta i flera omgångar.
Bröd, yoghurt med roliga toppingar, äggröra, sill, frukt, grönsaker, plättar, maränger, te,
Vi reser oss upp vid vårt det runda bordet vi sitter vid.
Sjunger högt, men jag hör att vi ligger några tonlägen lägre än vad vi brukar.
Hänsyn tror jag Per skulle säga.
Det kliar i mungiporna på mej att få öppna upp och hojta högre
ÄR DET EN VANLIG DAG
ÄR DET EN VANLIG DAG
NEJ DET ÄR INGEN VANLIG DAG
FÖR DET ÄR NANNAS FÖDSEDAG
HURRA HURRA HURRAAAAAAA


Wille lutar huvudet i handen med mycket alvar i blicken.
Underbara unge. Jag skulle kunna sitta och pussa på dessa runda mysiga kinder en hel dag.
Men det är nog inte så ömsesidigt.
Jag får nöja mej med stulna pussar då och då. Känna känslan djupt där inne i mej och smaka på den där känslan allt i mellan åt istället.
Vi blir mätta tillslut och beger oss ut i solen som värmde gott den dagen.
Borta under träden står motorcykeln, och den skall William få prova att sitta på innan vi far iväg åt var sina håll.
Waaaoooooooooo säger Wille


Waaaaaaaoooooooooo hör vi igen där under visiret med jämna mellanrum.
Han gasar, tittar förundrat på sej själv i backspegeln, fäller upp visiret, fäller ned visiret, gasar lite till
Ögonen lyser. Det är jätte
Waaaaaoooooooo
Min födelsedag kommer några dagar senare.
Trött och sliten efter hantverksmässan som just varit.
Ett halvt slag i sju på morgonen kommer Per in med en bricka.
En bricka fylld av blommor, smörgås, tårta och paket.
Att fylla år är bland det bästa jag vet. Må så vara att jag bara blir äldre och äldre, men känslan av att få ha en egen dag med paket och tårta är helt underbart.
Per åker iväg till jobbet, jag hasar mej ned bland lakan, kuddar och täcke en liten stund.
Känner morgon kylan strömma in genom det öppna fönstret.
Känner igen den där fuktiga kyliga lukten.
Så då kom den där dagen, på min födelsedag dessutom.
Sommaren som tar steget in en senare sommar, Första steget inför hösten.
Tillslut stiger jag upp. Jag väntar gäster
Jag dukar upp och fixar till.
Tillslut kommer dom, stora och små.



Vi stoppar än en gång i oss en frukost omgång, men denna gång i Menlösa.
Är det inte dags för tårta nu säger jag just som sista bröd tuggan svalts.


Små fingrar är snabbt framme för att känna och smaka.
Mmmmm hör man mellan fingrarna i Williams mun.


Leksaks hunden har även den fått en omgång tårta. Vit om nosen av florsocker, innan William lägger ned den, för att den skall få gnaga på Semlans ben knota.
Min födelsedag fylls med paket, fniss och skratt som lägger sej som glittrande pärlor i hörnen.
 Vi jagar varnadra på gräsmattan medans vi stoppar munnen full med hallon och smultron. Vill du ha vinbär frågar jag Wille.
Han tar ett bär, tittar på det och ryser i hela sin lilla kropp. Tittar på mej och slänger iväg det.
Nej jag tror inte han vill ha det. Vi leker spöken i te skåpet och springer åter runt med fingrarna spretande framför våran ansikten Uuuuuuuaaaaaaaaoooooo låter vi och ögonen glittrar av spänning och fniss


Inne i köket finns en liten lite hall som vetter ut mot min verkstad. Där finns en griffeldörr.
Snille Wille skriver för fulla muggar, gnager på kritan och skriver vidare.
Det här är en bra liten hall tycker Wille, den går att användas till mycket. Man kan stänga dörren och få vara i fred där, utan att dom vuxna lägger sej i vad man pysslar med.


Kom säger Alex, kom så byter jag din blöja. Wille ligger alldeles stilla med näsan i mattan.
Han syns inte


Men bort då, jag syns ju inte. Bort......
Blöjan blir bytt tillslut.


Men då är det dags för liten trollsöt marsipan prinsessa istället
En blöja till blir bytt.
Klockan går mot eftermiddag och mina gäster reser hemåt
Fnissen och skratten ligger kvar i hörnena, jag tassar runt och sätter på en diskmaskin och en tvättmaskin allt medans leendet leker i mina mungipor.
Då knackar det på dörren.
Där står Christina med en korg fylld fint till mej.
Mitt hjärta fylls av värme och mina ögon av varm vätska.
Jag vinkar glatt till dom när dom åter far iväg.
Jag går in och kikar vad som finns i korgen.
Överst ligger ett hjärta med texten

Till       en
av   de   finaste
rosorna  i  Guds
trädgård
från
x

I korgen finns marmelad godis med rosen smak, en burk rubinröd rosen marmelad, rosenvatten, rosen tvål och rosen doftande dusch gel.
Jag fyller munnen med godis marmeladen och känner en mjuk härlig smak fylla munnen.
Per ringer igen och ber mej ännu en gång titta i ett skåp.  Jag går dit och öppnar även detta skåp. Där ligger en present till.
Jag går en sväng och öppnar alla skåpen ifall det ligger något mer paket någon stans. Men nu är dom slut.
Det har blivit en fin liten hög av presentpapper. Jag öppnar spisluckan och gör ordning en brasa, och in åker present pappren.
Med en kopp te, en filt och en Semla bredvid mej slår jag mej ned i soffan och känner att en förkylning knackar på och vill gratulera
Jag tror denna förkylning är släkt med den förra.
Det är inte alltid lätt att vara älskad.