lördag 25 februari 2012



 Kom viskade jag i en förtroligt och lite spännande ton, till William. Kom så går vi och matar pippisarna med bröd och frön. Vi begav oss på vår expedition över en knölig gräsmatta. Mata pippisarna tyckte William. Jag matar Semlan istället. En mycket bra idé samtyckte Semlan, som ivrigt mumsade i sej smulorna.
Per är ute med skottkärran och samlar upp alla mullvadshögar som blivit under några dagar. En liten William står och funderar. Mins hösten med alla löven i skottkärran, och han högst upp som kronan på verket. Hur det sedan bar iväg på en rundtur över stock och sten.
Idag blev det en ny rund tur i detta eminenta fordon, en rundtur med Per bakom skaklarna och Semlan som hopp i land kalle.
Nästa gång skall jag med passa på att få sitta där och känna spänningen.

1 kommentar:

  1. Det här är ju perfekt, min Marias egna sida för dina underbara filifunderingar / tinkeltankar. Kommer följa dig

    SvaraRadera